" Bella?" viskade Jacob ängsligt. Han grep tag om min armbåga när jag vacklade till igen och styrde mig mot sängen. Benen vek sig under mig när jag kom fram, ocj sjönk ihop i en hög på madrassen.
" Är du okej?" frågade han bekymrat. Jag tittade upp på honom och kände tårarna fortfarande inte hade torkat på mina kinder. " Varför i all världen skulle jag vara okej, Jacob?"
Bitterheten i hans blick ersattes i delvis av smärta.
" Just det", imstämde han och drog ett djupt andetag.
" Jäklar också. Hm... Jag är så ledsen, Bella." - När jag hör din röst / New Moon.

Tyvärr hinner jag inte skriva om dagen, men vi har butt platser jobbat och bad! :) Och jag fick inte sitta kvar bredvid Moa, jäklar.. Nu ska jag hoppa i säng och fortsätta läsa! Spännande.